flytta ditt liv

10:56

Dom första stegen inför flytten är nu tagna mina kära vänner. Precis nu har jag sagt upp mitt telefonabonemang, ni når mig på mobilen. Häromdagen sa jag upp mitt träningskort och snart ska jag säga upp mig från jobbet, GAH! Det här är läskigt som slagen i rälsen på roslagsbanan. Fast det är ändå så spännande, så thrillig och riktigt.

det är ett intressant liv

12:01

Igår fick jag en ros på qx
av "munter öbo". Han tyckte jag var söt och jag tyckte han var äcklig. Matilda fortsätter att bli trackasserad av män i medelåldern som vill att hon ska utföra blowjobs och binda sig i diverse kk-relationer. I helgen stod Vanja och väntade på bussen i Woods Green, London och det kom (självklart, det är liksom alltid uppenbart att det ska hända) en man fram till henne typ mitt natten och viskade i hennes öra att han ville ha hennes nummer. Vad fan tror du?Jag blir så jävla trött, dessa män, dessa gubbar! GAH! Inse, fatta!

12:02

Igår var en bra dag. Vaknade upp med två solar, fint väder och en smärre sömnbrist. Drog ner på stan och fikade med Matildy, träffade hennes moster och så råkade vi hamna bredvid nån som jag snackat med på qx. Kom jag på efteråt. Sen blev jag hungrig (Jag har ingen mat okej) så jag beställer pizza och äter den tillsammans med Anna Ternheim. Sen beger vi oss vidare till Hagabion där jag och gaab ser han den grymma snubben med dreads på öppen scen. Jag ser Sara och jag och gabbi ser la heine och äter dumle. När vi ska åka hem känner vi oss som ghettoungar.
När jag kommer hem bjuder Gustav på te och vi pratar om framtiden i tre timmar, jag är aptrött och somanr vid två.

gränsen är ett framsteg

mongoo
Okej. Jag säger såhär, från och med nu är det 20-årsgräns på mina förfester.

Mattisborgen goes Indien kan inte bli mer klockrent. Saker som händer är att janna får en vattenpipaöverdos klockan 23.07. Vi byter ut saltet i tequiladelen till curry och jag blir förälskad i indisk hiphop. Jag blir plötsligt äcklad av mitt hem och upptäcker att basfrekventen i min nylagade bas (jag lagade den, haha) gör så att saker och ting på stereon förflyttar sig. Jag dricker ett glas vin med curry i. Folk går vid tolv och klockan halv ett kommer janna tillbaka för att hjälpa till och städa (kärlek) och vi steker bacon, kokar ägg (missfoster) och dricker roobioste. Klockan 04:17 kommer Anna och pratar om den mycket händelserika (det måste jag faktiskt säga) kvällen på (ovanliga) gretas. Berättelsen får en karaktär då varje ord upprepas tre gånger och "vad va det jag skulle säga" är en standardreplik i denna monolog (förlåt anna, haha). Vi somnar typ två timmar efter Annas ankomst som tre så grisar i ett ikearum på barnavdelningen.
galetjantegilajanjagrogercrew shitttttanterrorista

kvalite är att påminnas

Livskvalité

är att ha en brödkniv och skära brödet i perfekta små skivor
är att köpa ponton för sin skitlön

Jag ser på a clockwork orange och mår lite illa. Idag har jag skrivit tre texter och tvättat tre tvättar. Hittat en nerdränkt handduk, den var sur och nästan möglig. Luktade förra helgens bål. Jordgubb, hallon och kiwi då alltså. BIG GROSE! Ikväll är det poesi och billigt vitt vin med janna och alla som vill följa med.

 

nyckelbenet i tiden existerar alltså inte

Idag har jag lärt mig:

Mitt i jakten (jag anser att vi jagar, okej?) på tiden finner man sig själv tidlös. (mitt i klychan känner man att klychan är grym typ) Jag har alltid trott att det går att påverka tiden, att den är föränderlig och att en sekund idag är flera minuter imorgon, att tiden kan få en att läka, att tiden kan stanna bara för att jag vill (ja, ni vet allt det där) Men tiden bara går och går. Åren bara går och går. Och det finns egentligen inget jag kan göra för att få tiden att te sig lite annourlunda.
Den här (självklara?) slutsatsen kom jag fram till idag någonstans på sjunde våningen i en betongklump i förorten, typ mellan mijalocvic, mehandi och korpocnova. Det var blött. Det var mer än blött, det var kallt, det var ruskigt, det var outhärdligt.

Fast egentligen, när jag slutade att tänka på plågan, på krampen i benen och på sträckningen i hälsenan så var det inte så farligt. Det  var tvunget att göras och ingen annan kunde hjälpa mig här, det gick inte att fuska och det gick inte att be någon om hjälp. Det var bara jag och tiden med guds tårar innanför mina trosor. Posten var tvungen att dimpa ner på varje förortsbos dörrmatta.  
Vad jag (antagligen) vill säga är att jag äntligen (har jag ens försökt?) förstår alla människor som sagt till mig att jag ska sluta tänka så mycket. Jag förstår er nu, I really do.
Med tomhet och blanka fält innanför pannbenet blir tiden och det man gör med den inte väsentlig. Synd att jag har allt annat än blanka fält och tomhet innanför pannbenet, det hade ju varit så lätt då.

Gårdagens var en helt notmal kväll på Kellys;

1. Och det här var? (minns inte)
bolle

Saker jag inte har gjort den här veckan;
- tvättat håret
- duchat mer än två gånger
- utfört min "great vision"
om att se minst två filmer om dagen
- slutat äta socker
- ätit kött (förutom cheese plain
och ett panikstek av bacon, men exept det shiittan,
så blev jag nog lite tagen i kragen av din ypperliga
argumentation som fick mig att känna mig som en dålig människa)

idag skrev jag ett brev

Stressad, lat och skamsen skrev jag ett förhastat brev till en bild, en gubbe på ett papper som jag fått av sara. Det är till alla som reser, alla som flyttar och alla som lämnar mig. GAH!

"Hej.

Anna sa att hon minns när du putsade fönsterrutorna så energiskt och målmedvetet att det bildades sprickor och små glasbitar som trillade ner i den gröna soffan. Det var i här du vet, när dom fortfarande inte hade sågat ner björkarna och byggt bostadsrätter på gräsmattan. Du vet den gräsmattan vi brukade slänga fimpar och förlorade bingolotter på. Minns du?

Idag skiner faktiskt solen, medelåldern är ute och medelåldern plus står och pratar nere vid fiskståndet. Inte en enda kotte i vår ålder, möjligtvis han på den orange cykeln.

Du skulle varit tillbaka vid det här laget, skulle redan varit här med din överbelastade hjärna men jag antar att det var flaggskeppet i dina meningar och drömmar som håller dig kvar. Har det kastat ankar där du är nu? Du vet det blåser ganska mycket här idag och mina lungor osar orkaner, fast på arbetet är det ganska tyst och stillsamt.

För här är allt som vanligt, på balkongen känns huset som ett feluppställt odr – paket i en öken. Motorvägen mullrar tjugofyra timmar om dygnet. Och den där planschen på björk fortsätter att flagna bort ju mer bacon vi steker med matfett och inte den dyra kravodlade rapsoljan du vet. Den är som en prydnad, som det dyraste vi någonsin ägt. Allt är om vanligt förutom att Sigge har tagit ditt rum och satt upp en plansch på ”My Little ponny” mot den vita väggen. Han säger att det är ironiskt. Varför det skulle vara kul vet väl inte ens hans högra halva. Men du vet, allt är verkligen vanligt här.

Du var inte vanlig. Jag är glad att du åkte. Funderar på hur mycket av det som du packade ner i hjärnan som du upplevt. Har du sytt sidenklänningar till främlingar i Camden, eller har du planterat björkar i Hyde eller har du gjort just ingenting som jag sa? Säg att allt är som vanligt där du är.
Säg att balkongerna har sådana där vita fönsterbrädskrukor med rosa pelagonier i. Säg att Hemköp ligger just runt hörnet och att mjölken är tre kronor billigare där än i dom stora varuhusen.
Du vet väl lika väl att pusslet i dig var som legobitar av is, lika spräckliga och sköra som sprickorna nere i cykelrummet. Det känns som om jag kommer att rasa här utan dina estradögon, precis som cykeln i rummet du vet.

Solen skiner idag du och det är en bra dag att tänka på dig. Ditt gamla skrivbord har fått ge plats åt en stor lcd-tv som vi köpte på Kvibergs marknad. Och vi har skaffat träpersienner till de fönstren som vitter mot innergården. Dina kläder har stuvats undan och faktiskt, vi bygger inköpslistor av dina gamla dikter. Har tonvis av högar med gammalt rutigt papper och suddade meningar, varför hade du aldrig ränder föresten? Mycket lättare att skriva då.

Jag har inte hört från dig på länge. Saknar dina ”twin towers” av drömmar och lösningar, möjligheter och ord. Ditt plåster på knäet var inte något man kunde flytta ifrån du vet, jag vet det. Det är någon som lägger kvistar utanför vår dörr, små, små knoppar samlade med en bunt löv. Ibland tror jag att det är vinden, ibland tror jag att det är du. Ibland så tror jag att du sitter bredvid mig och dricker en kopp te eller att glassplittret i den gröna soffan fortfarande finns där.

Det blåser ute på balkongen, skogen bortom villorna till höger låter, eller mer visslar till motorvägen. Utemöbler i plast från Netto är inte att rekommendera. Det är så obekvämt att tänka att man sitter här och dricker ett glas ICAmorgonjuice. Men jo tack, jag mår bra. Hur mår du?"


poessii
Glöm inte underjorden på  fredag, i'll be there!

 lördag är det indisk fest hos mig och alla som har planer på att dyka upp måste medta curry, vattenpipkol, saronger, arabisk musik (inte för att det har något med indien att göra men det är mellanöstern och bortåt typ) Helst Hakim. Alla som har planer att inta min boning i antingen turban eller lättklädd sarg runt kroppen måste åtminstonde (!) kunna ett ord på Indiska (bathma eller vad dom kallar det, eller är det en hudvårdsprodukt från åhlens?) En sedvänlig bål kommer att upprättas och det finns planer på att utöka festandet med ris och kyckling. Antagligen beställda från en thaikrog runt hörnet men (vafan) mellanöstern och bortåt. DU är bjuden om du är värd det.

jobbstress

Att skaffa sig jobb;

Först får man sms av Carina som säger hur många pass det finns under kommande vecka. Typ 1 sekund efter sitter man ivrig och stressad framför datorn och loggar in på sitt konto. Det finns 10 platser varje dag och antingen är det redan fullt, eller så finns det en plats kvar på någon utav dagarna. wtf, haha! Det här måste vara någon slags konspiration. Jag lyckades roffa åt mig måndag och tisdag nästa vecka och det är herrejävlar mig en bragd.

Jag har saknat den här kvinnan i mina öron;



Och ni, jag har ändrat mig efter den här
artikeln
angående krav-bananerna.
Tänk att så bra journalistik kan övertyga mig.


flatan anna

flatan anna
I like you.


bostadslös (ning)

Hej idoiter.
Jag har frågor;

1. Varför lever man på nudlar och vatten i en hel vecka bara för att kunna unna sig en pizza eller en öl på krogen till helgen?

2. Varför rakar man fittan?

3. Varför får Maitldy det här mailet av en sjuk man?

” Hej. Satt hela kvällen igår och sorterade. Gick från 570 sökande ner till knappt 100. Förhoppningsvis blir jag klar under helgen. Undrar en sak bara, jag har ju fått en del erbjudanden, mest pengar och sex. Jag vill ju inte ha mer för lägenheten så jag undrar bara hur du ställer dig till det. Jag vill inte att det skall kännas som något tvång utan båda skall tycka att en kk relation är ok isåfall? Det förutsätter naturligtvis oxå att vi båda tycker att den andra är ok, jag ställer mest frågan eftersom många andra har det med och jag har ju lovat dig att få vara med och "slåss" om lägenheten.Ha det bäst”

Typ såhär var min förtsa reaktion:
Okej!? Precis som om det vore självklart att på något sätt betala i natura, precis som om det vore naturligt, precis som om de ens hade antytt något om det innan. Det kanske inte är så konstigt att många har svårt att få lägenhet om de här villkoren dyker upp ibland. Det är nu jag undrar, jag som aldrig riktigt varit aktiv i bostadskampen eller inne i markanden, om det är såhär den fungerar? Och vilka är ni som erbjuder sex för boende? Pengar kan man förstå, inget märkligt, bara verkligt.

4. Vad är din?

5. Benjii, när får jag mitt liv tillbaka?

6. Varför regnade det hela mitt arbetspass i dag, men nu är det uppehåll?

7. Varför betalar Frida 28 000 i månaden för ett hus i centrala London?

8. Varför säger du upp dig från Komvux Matildy? Jag vet iof, för att du är grym och det är galet.


Helgbravader;
BELI KONJ CLUB PÅ RESPEKT, JÄRNTORGET


Beli Konj betyder typ vita hästen eller nåt på kroatiska. Hur det kommer sig att Glory Crew döpt sin nya klubb på respekt så vet vi inte men något som är helt säkert är att det kommer bli galet, galet, galet. Respekt får ett rejält ansiktslyft med hjälp av fem konstnärer, räkna med skogar och tunnlar, brottsplatser och personal o fantastiska utstyrslar. Djs är som vanligt Glyn Campbell, Jor-el, Miss och Sir Glory. Dessutom hyr man in ett Balkan-band som battlar dansmusiken för att ge lite extra krydda.

Det hängde granar i taket, det hängde plast på väggarna och stället hade hyrt in folk från teaterhögskolan för att spela "udda och konstiga människor i 90-talsblusar, slitna levais från 82 och skoggshuggarvästar." I ett grönt neonljus spelar en baltisk blåsorkester till största (och bästa) technolåten. Vilket jävla galet arrangemang. Sjukt kul. Och tack Hanna på BK för att jag fick extrarabatt och en extra pommes.
Balkan är din nya rnb, haha.

Förfesten bestod av bål och trevligt sällskap.




tack?

Jag är på tackhumör, det är skitskrämmande. Vill tacka allt och alla för att dom finns och för att dom gör saker typ. Därför har jag en fråga,

1. Har man blivit vuxen då? Eller börjar man snarare bli gammal? ueeeeegh.

Tack: Tack musikbyrån för en vacker natt, den bästa på länge.

Och föresten jag har en fråga till,

2 . Kan vi förfesta hos mig?

Jag förstår, jättemysigt i bygden, lätt och smidigt, trevligt och hemkärt. Men om vi förfestar i Göteborg så kan fler komma, och jag slipper åka fram och tillbaka sammanlagt 75 minuter. Istället kan ni åka 35 och delar man det på tre (eller fyra om Ida helt otippat vill bege sig till Göteborg) blir det inte mycket till övers.

Inte för att jag inte trivs i bygden mer för att jag är trött på väg 40, landvetter och alla tråkiga färger på löven. 75 minuter alltså. Why not?


att se på film

linn

Tack Linn och Shittan ♥


sam´s town är mer än en skiva, really

Dagens abstinens: The Killers - Bones, kanske mest This river is wild.
Låter så Springsteen och jag tänker på balkonger, balkan och havet som jag aldrig ser.

jag kan inte sova när jag jobbat tretton timmar, tänker på massa dåtid istället


Igår när jag inte kunde sova tänkte jag på dig Maria.
Jag tänkte på hur jag gick genom centralen igår utan att ens tänka på dig.
Inte ens kände jag lukten av hugo boss. Inte ens kände jag känslan av saknad och hysterisk sjuttonårskärlek som jag annrs brukar förknippa stället med. Gott folk, centralen var för ett år sedan (och ett halvår till) sället där jag vallfärdade, där fanns plats för tid och där fanns plats för förväntan och tåg mot Vänersborg.
Jag tänkte på året som det tog att komma över åren. Jag tänkte på dig som en person jag  förmodligen bara skulle passera, vara helt likgiltig att träffa och antagligen inte ha något att prata om. Ibland har jag svårt att fatta att jag inte kunde fatta. Ibland är jag ledsen över året som tog året för åren. Men det kom mycket gott ur det här, du gav mig mycket. Både genom åren och genom året.
Jag älskade dig, jag hatade dig. Nu är du en nobody, jag har inte ens ditt nummer men jag saknar dig ibland. Trots att du bara är någon som passerar vid lunchrusningen och jag har glömt hälften. Inte för hur det slutade utan därför att det gjorde det.

Saker man läser;
Charlie Glimmer Synd att du tagit bort allt det bra, alla fina ord och allt knark. Vart är din blogg? Jag älskade den. Vad har hänt?

Sakar man blir glad av; Streetart Antville Gatukonst.se Loesje
Sak man läser när man har hoppat över hinder; Nick Hornby - En god människa

Saker man hatar: Att ofogfolket greps i Scottland.

danca da vantuinha

Influences;
"daft punk / funk carioca /
 junk food / rockin' riffs /
 jokes that are only funny to a few /
cockrock disco stuff (specially ds/jf) / diplo /
comunidade nin jitsu /
de falla (only one record tho) /
the darkness & everyone that still digs doing 'falsettos'"
______________________________________________________
Åhh! Bonde do role så många minnen från sthlm, hultsfred, roskilde 06 och ett antal förfester. Det är synd att alla förutom anna och en del undantag blir opepp av sån här bra musik, jag blir så pepp! Kvinna Marina du är snygg också. Shiiit vilken pr jag ger er.
Köp! Info
UPPLEV!

anna träffade kungen på kinesen

hahaaaaaaaa

Förlåt! haha.
Men tristress och unvikande av reportageskrivning hindrade inte mig
från att umgås med photoshop. Jag saknar er hey bab och anna du
är en fjolla, hihi.


greta garbo va ganska chick men nu snorar hennes barnbarn över hela gatan, man halkar ju vafan

Satt och läste dom meterlånga inlägg jag så prettonördigt komponerat på min förra blogg, där och hittade det här utdraget och den här rubiken från i somras. Det är skumt, vem av mig sju har skrivit det här och varför skriver jag om såhär...fiktivt? Det måste vara längtan, flykt eller självupptagenhet, whatever. Eller var jag för to drunk eller martinifuckedup för att skriva om verkligheten? Who knows and who cares?

"jag vill bara avverka alla kullerstenar
bara sova här på marken
bara dansa och släpa tungan längs bildäcken
kom vi kikar in på den där mexikanska
eller nej vi går upp för backen förbi Magasinsgatan
där brukar dom ha fest
det påminner om Bagdad mitt i södermalm
men vi är ju inte ens där
nej jag vet älskling
vi är inte där ännu

vi lämnar allt för trånga utrymmen bakom skulderbladet bakom skulden
det ingen som saknar oss nej


taxi taxi tjejer
ja varför inte han ser ju ganska snäll ut
som en Mohammed eller Mustafa
en svart Saab har ju aldrig fått klago
klaganden på blocket
tja älskling varför inte
kör oss till operan det blir hundra spänn
det är värt det
bara vi slipper strecken
linjerna
sömnen
vid vattnet blir allt dubbelt fast åt fel håll
som da Vinci fast utan kuk

tänk om dom ser oss alla blåa färger
när vi avverkar vartenda sovande trä
varenda malplacerad ljusinstallation
du vet vi
vi vet

hittade en martini
och du bjöd på te i en plastmugg
soft
soft va det enda du sa sa du
tremiljonerslägenheterna log åt oss
och vi kastade småsten i vattnet"

Haha, dagen till ära kanske. Fin dag med höstluft, poetry slam (schysst anna & linn att ni stannade), vänner, film och effekter av nykerlife.
På tisdag tycker jag alla ska hänga med till teater Kurage och lyssna på när Stina läser Mare Kandre. Vet inte vem stina är men kandre är röd. (= bra)


Jag känner dig som tjugofyra gånger sju, är det okej?


London,

Du är en dröm om ringliga gator och råfulla engelsmän. Du är en dröm om röda bussar och puls. Du är en dröm om mörka pubar och tusentals med ölsorter. London du är en tanke om människorna, du är en längtan och min vilja att förändras. Du är ett hopp från kedjorna, du är en trampolin av känslor. För duvet, vi har bara setts en gång, jag var bara vid tainton en gång, vi plankade bara i hyde park en gång, vi åt bara indiskt en gång, jag stod bara på viplistan en gång, jag vara bara på hardrock en gång, du vet, jag var bara i portobello i tjugofyra gånger sju. Men det gör inget, det känns som om vi känner varandra redan. Du är en dröm om starbucks i southgate och gayklubbarna i soho. Du är en dröm om ett liv utan rötter en tanke om youth och spontanitet. Du är musik och jag säger upp telefonabonemanget, jag hyr ut lägenheten, jag säger upp mina två jobb för dig London. Bästa att du ger mig samklang och hysteri, ge mg puls och röda hjärtan. Januari London.

mail är bland topp 3

04.55 2006-10-14 skrev rufsigbabian:

haha. ser ut som en kopia (nästan) haha

12.02 2006-10-13 skrev jamaica inn:
haha vadårå?

00.17 2006-10-13 skrev rufsigbabian:
u like cissi ramsby? ;p


Förlåt om jag hänger ut dig, men det här var ju sjukt komiskt. Jag är inte lik henne!
Men jag funderar på en näsring precis som shittan och cissi, sen en osymetrisk tatuering på axeln.
Inget mer. HAHA.


Du är din banan.




Varför man ska köpa krav och rättvisemärkta bananer;


"Fler och fler bananplantager, mer avkastning per planta, världen producerar bananer som aldrig förr. Men de senaste åren har bananerna blivit så många att priserna börjar gå ner. De stora bananföretagen ser till att öka sin produktivitet, oftast genom att bananarbetaren måste arbeta mer och för en sämre lön.


De fem största bananföretagen Dole, Chiquita, Del Monte, Fyffes och Noboa kontrollerar mer än tre fjärdedelar av världens bananexport. Bananindustrin har ett skamfilat rykte efter decennier av skövling och förstörelse av natur och miljö i de länder där bananerna odlas. Ohämmad användning av giftiga bekämpningsmedel har drabbat både människor och miljö. De dåliga och osäkra villkoren för de människor som arbetar i plantagerna har blivit vitt kända."

Effekter av detta blir

Minskad biologisk mångfald
På konventionella bananplantager växer ofta enbart bananplantor. Ibland finns skog som en barriär mellan plantagen och vattendrag, eller på oländiga områden där bananer inte kan växa. Dessa små öar kan ge ett nödtorftigt utrymme för växter och djur.

Farliga bekämpningsmedel sprids
Den ensidiga odlingen av bara bananträd på samma mark år efter år gör plantagerna sårbara för sjukdomar och skadedjur. För att bekämpa dessa används mängder av giftiga bekämpningsmedel, gifter mot ogräs, svampangrepp, larver i jorden och mot insekter i luften. Den mest besprutade grödan i Sverige är potatis med cirka 4,5 kg bekämpningsmedel per hektar och år. På en traditionell bananplantage används ofta 40-50 kg blandade gifter vars effekter på människa och natur inte är helt klarlagda.


Mer sopor
De blå kemikalieindränkta plastpåsarna som spolades ut till havs och kvävde havssköldpaddor har blivit en symbol för bananplantagen. Nu har uppsamlingen av dessa blivit bättre och plasten återvinns ofta. Men varje ton bananer ger fortfarande upphov till mycket avfall.



Vattendrag förgiftas
Gifter stannar inte på plantagen. Genom flygbesprutning och kraftiga regn som sköljer bort jord och gifter förorenas floder och i förlängningen havet.
Källa:
Svenska Naturskyddsföreningen
_____________________________________________________________________________

Det lilla i det stora, allt du gör i lilla lagomsverige påverkar stora världspelle. Du är din banan likaså du är din van duch-keps. Bara att vi ser det på olika sätt.

Kilopriset är bara tre kronor högre,
du måste tjäna massor på att käka gifter
och extra stora Chiquitas.


En dag på jobbet

brev


Tänk er en trött Matilda som har gått upp 4:30 åkt vagn ut till Mölndals kommun och gått på en stig i skogen, hon är rätt borta och lost. Hittar posten tillslut. Försenad och förvirrad kommer jag inrusande och Lasse och Jörgen (dom obligatoriska medelålders män som finns på varje postkontor) vänder sig om i alla hast och drar något kvinnoneddragande skämt, antar jag. Jag springer in i en skrubb i tron om att det är ett omklädningsrum (inte ens förvånad över att jag inte letade efter skåp) och börjar byta om i en dusch. När jag kommer ut får jag en smått överlägsen kommentar om att omklädningsrummet visst har lampa och stolar och skåp, (skåp Matilda) av Agneta eller Gunvor eller vafan dom heter.

Småsvettig, illaluktande med fett hår börjar jag sortera högarna med post efter dom två sista siffrorna som vanligt, detta får jag förklarat för mig av tre olika män. (jag fattar inte, litar dom inte på min kompetens som brevbärare?) Anyway, jag står bredvid en sjuk man som luktar illa, det gick seriöst inte att andas och till råga på allt är han så snorig så att det gurglar så där jävla äckligt i nästan när han andas. Det luktar ålderdom i hela rummet. Outhärdligt! När vi är klara visar Anders, en ungefär fyrtioåttaårig man med en guldring i örat mig distriktet där jag ska gå. Och mamma, det var inte lite. Jag gav upp tanken om att hinna hem till fyra och började leta efter Bozang, Jörgensson och Larsson. Ojämna och jämna siffror skulle vara sorterade sa Anders, problemet var att dom i praktiken inte var det. Så där stod jag som ett fån med fett hår med illaluktande skor och letade Botehus, Johnsson och Zadiac. Det hela slutade med att det stod tre män runt mig och hjälpte mig att sortera räkningar från Comhem och Telia, jag missade att sortera klumpen också (avisera stora paket till närmsta matvarubutik).

Vid frukosten sitter alla och tjötar, ni vet som man gör när man går på högstadiet och ens humor går ut ungefär på att förlöjliga varandra. Det är så trevligt varje gång. Vi från Akademic sitter mest och läser GP.

Anyway, det är nu jag får reda på att jag ska köra el-moppe runt mitt distrikt! Halleluja mamma. (alltså, det var så långt, tänk om jag hade cyklat med mina starka benmuskler, haha in your face!)
Jag packar min moppe och kör iväg med en snubbe på en annan el-moppe. Tänk er en förtappad öbo som tillslut har hittat tillbaka till sina rötter, vilken körglädje. En gul lastmoppe, på gamla Göteborgsvägen i max 40 km/h.
Halvvägs kommer jag på att jag glömt nyklarna till vissa portar, vilket kan uppfattas som ett misslyckande, vilket det också VAR en solig dag som denna. Jag tvingar snubben att stanna och vänta på mig medan jag vänder och skumpar förnöjt och skamset tillbaka. Springer in och hämtar alla nycklar jag ser och noterar då inte att jag även glömt koderna som man behövde till vissa portar. Det kommer jag på när jag är där och snubben åkt till sitt distrikt någon gång runt halv elva.
Jag tvingas ringa Anders och fråga om koderna och han tvingas ringa någon annan för att få tag på dom. Vilken lycka att dom valde just mig till brevbärare.

Jag har nyklar, jag har koder, jag har en el-moppe, jag har 100 kg post, jag har tålamod, jag är ung och jag vill hellre göra något annat. Men jag springer.
Jag springer mellan tjeckiska byggarbetare och förvånade pensionärer, jag sicksackar mellan pudlar och vilsna citymailbrevbärare, upp och ner upp och jävla ner. Jag svettas för det är soligt ute och minst trettiotvå grader i varje trappuppgång. Så fort jag får ett hus, får jag bara tre eller något innan helvetes-fem-våningar-dvs-sex-trappor-upp husen kommer.
Jag åker mellan gräs, Volvo v70:s och barnvagnar. Det är soligt ute.
Jag letar lite efter några hus som ligger gömda bakom huvudgatan, tänk er en förtappad öbo, förvirrad dessutom, sicksack, upp och ner. Jag letar efter hus inte mitt förstånd du vet.
När jag är klar, jag är klar! När man är där ute på fältet tror man att buntar med brev kommer att finnas föralltid men det kommer en tid då allt tar slut och det är en sån fröjd att man garvar i farten och låter hjälpen stjälpa G-kraften på den gamla Göteborgsvägen tillbaka. Jag kommer sist. Lasse och Conny hälsar men inget mer.

Jag äter min lunch, inget mer, diskar, råkar klicka min chef och springer spårlöst och planlöst runt och letar efter någon chefaktig man som vill skriva på min tidsrapport. Jag hittar en, lämnar stället fortast möjligt. Vandrar genom skogen, i evighet typ, hittar inte tillbaka till hållplatsen för jag hittar bara i mörkret.

Detta ledde till att jag bara har en fråga idag,

1. Är jag en katastrof?

Pussy galosh var har vi tagit vägen?

fårmanfundera


Give us some time maaan.
London visa oss vägen!

bitterheten är som löss i en skolklass


banksy

Tre saker som gör en bitter,

1. Min musmatta har börjat mögla

2. Nordkorea och ovetenskap

3. 100kb/s

att läsa ger liv åt rycken i ögonen, ni vet dom som är så jävla störande att man tror att man har blivit helt retarded.

Att sådan ryck är positivt laddade fick jag inte plats med i rubriken, sorry MB.
__________________________________________________________________________________
Att göra listor finns säkert med på alla listors integöralistor men vafan du vet jag skiter så jävla fulltsändigt i det. Att göra listor är en del av mig och en hjälp för min överbelastade hjärna, wankers, inte på det självgoda sättet utan mer att det finns så mycket tankar och saker som bara kommer och vägrar att kliva ut igen. Min hjärna är typ som en sal av jehovas vittnen, inte deras åsiker eller livsöden utan mer ett rum av påstridighet av saker som jag vill ta till migoch saker som jag inte vill ta till mig. Detta i sin tur resulterar i typ tretton attgöralistor på avrivna räkningskuvert framför mig som jag bara garvar åt, pissar på och försöker göra du vet. Gå till banken, ring liseberg, ring jobbet, köp galgar, köp tvål, köp tandkräm, baka bröd, börja skriv skriv för fan. Ja ni fattar, det är inte så lätt när det finns så många måsten och man råkar vara en smula bitter. Inte för att hösten har infunnit sig, utan mer för att jag vet att den existerar.

Tre saker jag har gjort under dom senaste 48 timmarna,

1. Hängt på Mcdonalds scandinavium med Minna och snackat om döden i två timmar mer eller mindre minuter. Sen jagade hon en mus på vägen och jag garvade tills den sprang ner i en brunn och jag sprang till sexan mot kortedala.

2. Betalat hyra, försenade räkningar och försenade fakturaavgifter.

3. Disskuterat piercings med min farmor och farfar. Dom förknippade piercings med ligister, kriminalitet och arbetslösa fattiga ungdomar. Jag ville inte ljuga men jag gjorde det ändå (haha  girls)  nej, det gjorde jag inte. Jag försvarade er som om ni var min egna mamma oj vilken briljant sucker jag är för disskutioner med åldringar. Dom kände sig nog rätt förvånade och knäckta på samma gång som Gustav Vasa lanserade ett knäckebröd och jag åt ugnspannkaka i deras kök. Det är trots allt en generationsfråga, det gäller att passa på.

Tre saker man bör läsa innan man kan gå vidare,

modiri
1.
Navid Modiris blogg.
 Jag är en totalsucker för bloggar vare sig det står på nöjesguidens utelista eller inte. Jag älskar dig Navid och dina låtar är som en rekonstruktion av vad alla tänker på. Du skriver så vackert.

2. Yann Martel - Berättelsen om Pi.
Jag älskar allt som du berättar om.

3. Karin Boye - Ikväll har himlen ingen skrud (gömda land 1924)
Jag avgudar dig kvinna, mest för att jag är rastlös och pretantiös men vafan ändå.

En sak man bör lyssna på,

1. Regina Spektor

Och en till,

Kristofer Åström & Hidden Truck - Where were you

tre tankar är mer än två tequilashotts

Och så jävla mycket mer också för den delen.
________________________________________________________________________
brittaaa 

Dear Britta,

Jag har tre tankar,

1. När man lyssnar på Anthony & the johnsons ute bland folk, känns alla så små, så hjälplösa och rädda. Man tycker liksom synd om bruden med skitmycket cash i sin LV-väska. Man tänker "stackars dig" till mannen i kostymkit från NK trend osv. Det känns som man är i alla fast ändå som om man är på teater. Människan är liten till fiolensemble och sköra adamsäpplen.

2. Liseberg. Vilken hatkärlek i världen skulle döda för den jag har till den den här arbetsplatsen, till det där livet, till det där nöjesfältet. Mest kärlek! Igår var det avslutningsmiddag och drinkbiljetter med brossorna. Ni betyder mycket. Tyvärr har jag ingen usb-sladd så jag kan inte lägga in bilderna. Later får det bli.

3. Det är såååååååå tokigt att frågan "varför super vi så mycket?" kan skapa så mycket debatt.


tre frågor

kattungar


Tre små kattungar i en säng. How cutie!

Jag har tre frågor,

1. Anna, när ska vi åka till London? Jag vill typ nu, fast jag kan typ inte nu.
2. Varför blir mina brödbak alltid sjukt äckliga? Är jag dålig i köket?
3. Varför super (<-- Notera ordval) vi så mycket?


svart är inte mer än en färg

jaaagBY
jjjaagsvartvitjjjag4
haha!
Det är så kul!


<3



GAH! Konst & gamla stan, kom och ligg med mig nu..?

.

britta is emo

 
Vacker bildserie verkligen, här ger jag skäl för mitt namn. BRITTA.
Nostalgiminnen från i somras, brännöfesterna har sin charm och ett väldigt
väldigt högt nostalgivärde, wont miss it for allt i världen.

siiiis!



jaag2anna

Anna, varför bor du i bollebygd? Varför har du inget busskort?
varför har du inget jobb? varför har du inget körkort?
Britta har så tråkigt!

ps. allt är naziuffes fel!

ps 2. HAHA, vi är verkligen systrar!


Göran och Margareta

Idag har jag läst den bästa novellen ever! Asså sorry om du läser det här men fan vad jag garvade på vagnen. Den handlar om Göran och Margareta och deras sexliv som inte fungerar. Göran köper en porrfilm och gömmer den under badkaret. Sen när Margareta är på sin mammas 76-årkalas kollar Göran på filmen. Novellen slutar med att både Göran och Margareta börjar störtlipa eftersom Göran inte vet hur han ska tillfredställa Margareta och Margareta blir mest äcklad av Göran.

Det är så svensson och så deprimerande ironiskt. Klockrent liksom, funderar på om den novellen ska vinna novelltävlingen alltså. Det lurar liksom något satiriskt vardagligt hån i varenda mening, skickligt eller bara slump? dunno.

Usch, jag kommer aldrig att bli svensson, (haha typ) jag kommer aldrig leva 25 år med Göran och vårt dåliga sexliv (haha typ).


sexologen joel

joel

Britta Yorke rekomenderar denna brutta om du vill ha hjälp med val av dildo,
delfin, sexrådgivning, är-jag-lesbisk-frågor eller dina hej-min-relation-är-helt-fuckedup-problem.

as she goes:
"stör inte konstnären när hon arbetar"

Kontakt: Joely

vem är Britta?

Hej idioter!

pres

jag är din mamma när hon tänker på blommor i gardinerna
jag är din lunarstorm som du hemligt kollar varannan timme
jag är din timme när du inte har några sekunder
jag är din tekopp med örtte när ryskan har åkt hem
jag är din pinuppa när du är sugen på slut
jag är din nobbare när jag själv är så jävla mobbad
jag är din canada goosejacka när du är varm
jag är din kvinna när mannen somnade
jag är din tandborste när all skit inte lossnar
jag är så jävla rolig när du är så jävla tråkig
jag har klänning när du inte orkar med skiten

jag är din sak som du hittade i gaderoben
jag är din alkohol när mjölken möglar
jag är gay när du också vill
jag är din slyna jag är inte din slampa
jag är din la carte när dina fanska verb är från hovås
jag är din pappa när han är med grabbarna
jag är dig på ditt lågavlönade jobb
jag är ditt lilla fuck när alla andra ska sova
jag är din feminist när gudrun smälte
jag är din snusprilla när pressbyrån har stängt
jag är åke green när du vill hata
jag är din taxi när vagnen har gått
jag är din avhuggna lilltå när du springer
jag är din biobiljett till livet

jag är snygg när du är snygg
du vet

sådär strumplös
sådär snäll
sådär omtänksam
sådär korrekt



ja


mvh/ Britta

Roskilde in daylight

modell

OH!

jag saknar sommaren och tidikapplöpningen mellan jobb och mörka sommarnätter.
jag saknar festivalerna och människorna.
jag saknar ljuset och hettan.



Britta is here to stay

plancy