festival ur en ny synvinkel

Sitter i pressrummet och är svinigt trött just nu. Redigerar Looptroopintervjun. Trevliga killar det där. Läs recensionen på rockfoto.nu. Har inte orkat bege mig till campingen och hämta mat. Nu ska jag äta och sen träffa Firefox AK.

hur räknar du?

Erik räknar sina pengar i antal kellyspizzor och öl, henrik räknar sina i antal charterresor och jag räknar mina i antal minuter av lycka. Hur räknar du?

03:00 och jag åker longboard till jobbet när den blir nästan överkörd av en taxi full av mycket fullare studenter. Jag väntar på olyckan. Igår och jag får livstecken från gabbi som är på bali och öppnar ögonen. Hon kommer hem snart. Det är så att man blir så ickepengaberoende lyckligt lycklig av en sån sak. Gabbi kommer snart hem.

Imorgon bär det av till Hässleholm och jag missar när
alla göteborgare kommer ut. Är lite anti gayevenemang allmänt men eftersom att vädret kommer att tindra och antal sköna människor kommer att skina känns det ändå så värt att kunna vara i Göteborg i helgen. Men man kommer inte ut en gång, man kommer ut varje dag. Så jag lär ju uppleva det x antal gånger till.

04:23

image185
Det finns en basketplan i en skog i kortedala som jag och miss P hittade när jag nästan knäckte min longboard. När jag tänker på skogen tänker jag på
Zeigeist som fångar känslor. Dessutom är det förbannat att jag missar death cab på arvika för att jag jobbar den helgen. Känns så fett opepp. Men bruce på fredagen känns som världens bästa julklapp!

siesta

På fredag sitter man i ett hus i hässleholm och rullar intervjer under siesta. Trots att roskilde förra året var den sista festivalen man någonsin kunde tänka sig, det var ett rent helvete. Ser på bilder från burma och drar paralleller. Bara det liksom. Känns bara så äckligt och drägga runt på en skabbig äng med massa skabbiga människor. Men i år är det hus och bara hus som gäller. Kanske lite finöl men inte mer.

på min balkong finner man ro

På den här stolen sitter jag i sommarstrålar och en kokande dator. Börjar jobba klockan 23:07. Tänker på dryghet, nätter i göteborg, trevliga kvällen igår, death cabs nya skiva i mitt hjärta, roskildeminnen och semester om två veckor.

?

Har varit på Veronica Maggio. Hur skriver man en recension på en konsert som redan var dödsdömd från början? Man vill ju inte killahkillah svenska unga kvinnor på radiotoppar. Tips?

U-turn

image183
Frukost för 65kr på dahls. Tiden springer långsamt med pappalediga hipsters och motorcykelsfreaks. Det är kallare nu.  Klockan är söndag och jag springer på linan över ett jojoliv mellan sthlm och göteborg. Kom på mig själv med kommentaren "snart är vi i vårgårda" när jag plötsligt såg en speciell solrosäng och en gård med vita knutar. Har tappat räkningen på var jag är. Dessutom har jag haft en avstängdmobil-helg och en likadan vecka dessutom. Man blir utmattad av att åka tåg och försöka ha ett liv utanför jobbet. Det sägs att livmodern sväller på kvinnor som ofta åker tåg. Någon slags försvarsmekanism tydligen.

jordbävning

image182

Miss P och jag ligger på gräsmattan
med mockaskeden fem som publik. Ångest. Britta Yorke är rädd för hotellkomplex medan miss P vill ha dom allihop. Ångest. Vi är odödliga ändå jag vet. Telefonen på stand-by-me i flera timmar. Ångest. Det är frustrerande. Kärlek du pumpar mig på alla möjliga känslor. Det tar på kosmiska krafter. Förvirrad. Jag vill ge dig allt men jag vill också ha det jag vill. Ångest.  
.  

min bror och jag är död

Min bror och jag har sålt sig till kellys. Om inte annat händer kan vi kalla denna dag en sorgedag.

min hjärna är en sjuk bäver

Vårnatt. Går förbi den gamla eken som kommunen sågade ner i höstas. Jag spottar ett tuggummi varje kväll på asfalten. På min gård har vi en syren som smäller lustgas i ögonen längs pereferin. Det ser hotfullt ut när jag går förbi klätterställningen och svettlukten i trappuppgången. Tid står stilla.

Om jag flyttar ett sandkorn på gården har jag förändrat världshistorien. Jag tänker på det ofta. Får en inbjudan till way out west när man som allra mest behöver den. Samtidigt läser jag en bok som intruducerades vid precis rätt tillfälle i livet. Trots att den har stått i Linneas bokhylla hela året. Vem skapar tillfälligheten?

Tid ute. Bakstematch - 02. Facisten till baskettränare tycker att jag ska rycka av slöjan på min försvarare. Defense, defense. Vi står starka. Jag rycker inte. Jag drar inte heller. Kanske känner vi varandra. Kanske snurrar hon slöjor i ett annat land eller dunkar bollar i samma eko sex år senare. Vad gör vi nu? År passerar på en sekund.

Jag skriver lappar med namn på människor jag tycker om och placerar dem på bordet. Vrider och vänder och försöker få något samband. Tillslut klistrar jag fast er på ett papper och lägger er i en genomskinlig låda. Så att jag alltid kan se er. Man kan stanna tid.

14*30+2= <3

14*30+2 dagar plus eller minus har jag och miss P brunnit tillsammans. Det du!

informationsprosa är du verklig?

En välklädd man på bussen 22:47. Frågar sin vän vad sos alarm står för. Den andre svarar att du ringer 112 om man har problem. Jag dunkar skallen i glaset av folks okunnighet, den här världens informationsprosa och små små korkade människor. Dessutom drömmer jag om verkligheten i otvättade lakan. Igår avrättades en man i usa. Jag drömmer om någon som dör. Någons pappa som är spårlöst försvunnen. Vi sitter i en restaurang i nordstan av alla ställen också. Mannen på bilden är mannen i drömmen. Vad är dröm och vad är verklighet?

strange kind of love

I bistron på väg till Västerås. En man på tåget kysser en norrlands guld så fort han ser den. Imorgon är det picknick i slottskogen. I helgen är det högsommar i Sverige och massflykt från Burma.

ledig pepp

image181